Seriespelet är slut sedan flera veckor tillbaka och i söndags var det dags för vår första gruppspelsmatch i slutspelet som kallas för Lions. På andra sidan plan, borta i Tenstahallen, stod Vision Generation Basketball som våra motståndare vilket är ett lag vi inte har mött tidigare denna säsong. Därför skulle denna match bli väldigt spännande, var de snabba? Tuffa? Var vi bättre? Det fick vi snart se.
Matchen startade inte så fantastiskt från Vibys håll. Energin var på noll, ingen kämpade i försvar eller försökte skapa tryck i anfall. Nej, Viby joggade mest runt och såg allmänt intresserade ut. Vi tog en snabb Timeout, något behövdes förändras och det var snabbt. Jag som tränare skrek nästan för att skapa en reaktion som förhoppningsvis skulle leda till förändring. Resten av första spelade Viby bättre, men inte på sin högsta nivå vilket ledde till att vi låg under med 11-7 när första signalen kom.
I andra fortsatte Viby att spela som i slutet av första. Helt okej, men trycket och glöden fanns tyvärr inte där. Vi tränare försökte göra allt vad vi kunde för att peppa men spelarna är tvungna att göra jobbet. Tillsist, när det bara var några få minuter kvar av andra hände det grejer, plötsligt hade Viby taggat till och spelade riktigt bra! Skapade snygga lägen i anfall och slet som djur i försvar som gjorde att vi kunde få lätta avslut. Efter första halvlek hade vi nu nästan tagit ikapp, tavlan stod nu på 13-11 till VGB, men vi var på gång!
Under halvtidsvilan pratade vi om att fortsätta spela som i slutet av andra och våga trycka på samt att verkligen slita efter bollen vilket var precis vad Viby fortsatte med under tredje period. Nu hade Viby äntligen vaknat ordentligt ur sin koma och strax hade vi tagit ikapp till 13-13! Dock hängde VGB fortfarande med i matchen och strax stod det 17-17 men efter det släppte nervositeten för Viby och spelarna hittade till de där fantastiska lägena i anfall och stoppade motståndarna helt i försvar. En av våra spelare fick spela i princip hela matchen, mycket för att hon var som en vägg i försvar genom hela matchen, ingen kom förbi henne. Inte nu heller i fjärde period som vi dominerade helt, VGB hade inte längre något att säga, utan Viby bestämde allt. Tempo, spelet och nästan när VGB skulle få hålla i bollen. När slutsignalen ljöd kunde vi alla titta upp på tavlan och se att Viby hade vunnit med 25-17. En annan stor orsak till att spelarna på plan började tagga till, var mycket för att bänken också började heja ordentligt och peppade spelarna på planen till 100 procent, jättebra hejat!
Riktigt skönt att börja slutspelet med en vinst, trots att själva matchen var en ordentlig berg o dalbana. Nu fortsätter vi träna i veckan och taggar upp mot nästa match på lördag hemma mot FUBB som vi slog med några enstaka poäng för bara några veckor sedan.
GO VIBY!
/Elin och Amelie
